Drömmar och målbilder 2019

Innan nyår skapade jag en Pinterest board med lite drömmar och målbilder för 2019. Det är inga storslagna planer. Snarare tvärtom. Jag vill lägga fokus på några få saker som jag vet gör mig glad och får mig att växa.

6

  • Aurélien och jag tänker försöka ta oss till norra kusten lite mer i år, för att surfa och komma bort från galenskapen som är Santo Domingo.

 

  • Jag sitter just nu och fnular på hur jag ska lägga upp det med franskastudier den här terminen. Det är mest en fråga om ekonomi, men också en om tid. Kommer att fatta ett beslut nu i helgen, men franska ska fortsätta studeras i någon form.

4

  • Jag är så glad att jag upptäckte Health at Every Size för ungefär ett år sedan. Det kändes som att jag till slut hittat vägen ut ur det h-e som är smalhets och bantningscykel. Det är fortfarande en lång väg kvar, men jag har nu verktygen jag behöver för att arbeta mig igenom och skala bort en livstid av konditionering och hjärntvätt.

 

  • Minimalism har varit ett pågående projekt sedan ungefär två år. Nu när mina personliga tillhörigheter och min garderob är någorlunda genomarbetade är det dags att ta sig an min relation till tid och mitt behov att alltid vara busy. Slow living för mig handlar om att göra mindre saker mer ordentligt, om en sak i taget och framför allt om integritet.

3

  • Sedan jag blivit bättre på att sköta om mitt hår känner jag att jag är redo att låta det växa ut igen.

 

  • Började skriva låtsas-Haikus, som jag kallar det, när jag flyttade till London för två år sedan. Jag har alltid varit en kortformatsperson och tre rader långa vardagsbetraktelser passar mig utmärkt som diktform. Jag håller just nu på att sammanställa ett litet zine med de låtsas-Haikus jag skrev under NaNoWriMo som jag kommer lägga ut här så fort den är klar.

1

  • En dröm sedan länge och som kommer bli sann i april, då Aurélien och jag ska åka på en liten roadtrip på västkusten i USA för att hälsa på vänner. Jag har alltid känt att San Fransisco nog är min slags stad. I april får jag se om det stämmer!

 

  • Jag är så glad över min garderob nuförtiden. Jag har inte många kläder, men allt går med allt, de är praktiska och bekväma och (det mesta) av bra kvalité. Mitt mål för det här året är att ta hand om de kläder jag har och om jag köper något nytt så ska det vara så eko-reko det bara går, i naturmaterial och allra helst gjort av småskaliga hantverkare.

2

  • Inte mer som i kvantitet, men som i att läsa mer skönlitteratur. Jag har nästan helst slutat med det sedan ett par år tillbaka. Vet inte varför, men vill ha en ändring.

5

  • Detta rörde jag vid lite i mitt inlägg från igår. Även om jag på många sätt kommer minnas 2018 som året jag började rita igen, så vågade jag inte riktigt ta det på allvar.  Jag kunde också fastna i tankar som kommer detta funka på instagram? typ. Det var lite ängslig stämning. Tror ändå det var något som var tvungen att genomlevas. Nu vill jag skapa för att jag gillar det, så som jag skapade saker när jag var liten, och som jag knåpade med under lediga stunder när jag pluggade i Uppsala.
  • Varje gång (varje gång!) jag spelat ukulele en stund har jag tänkt varför gör jag inte det här oftare? Det är kul att kunna ett instrument, och det är ett så trevligt och enkelt instrument att ha med att göra.

 

Så, lite såhär tänker jag om mitt kommande år. Vad har ni för drömmar och målbilder?

Välkommen 2019

1

På flygplatsen i Punta Cana bestämde jag mig för att ta ett uppehåll från sociala medier över jul och nyår. Det var mitt bästa beslut på länge. Och som ett tecken så hade jag även glömt min datorsladd hemma i Santo Domingo. Så det blev en ganska tekniklös övergång från 2018 till 2019.

Aurélien och jag var i Frankrike över helgerna. Det var så tyst. Och kallt. Det var underbart. På jul var vi hos Auréliens föräldrar i den lilla staden Pontarlier vid Jurabergens fot. Sedan bodde vi i en vecka i en väns lägenhet i Annecy där vi kunde åka skidor i isiga backar och promenera i solen längs med sjön. Titta på svanar och äta ost. Vi åkte även till Chamonix och hälsade på vänner där. Det var intensiva sociala dagar och till slut var jag tvungen att gråta en skvätt. Det handlar ju inte om att jag inte vill träffa folk. Särskilt inte om det är kära vänner vi sällan träffar. Men det högsensitiva systemet orkar som bekant inte med hur mycket som helst.

2

Nu är vi tillbaka i Santo Domingo. På grund av oreda som uppstått kring vår boendesituation blev hemkomsten lite utav en kraschlandning. Men jag känner mig stolt över hur jag snabbt kommit på benen igen, tack vare mina strategier. Skrubbsår på knäna, men uppe och igång. Nu tar vi en dag i sänder.

Tack vare frånvaro av dator och Instagram har jag haft mycket tid att tänka på vad jag vill med till exempel den här bloggen i år. Detta är vad jag kommit fram till ungefär:

  • Jag har bestämt mig för att börja använda en Bullet Journal, inspirerad av underbara Wilda. Tänker att det projektet kan vara roligt att dela med sig av här. Ser det också som en övning i handstil, något som är ett stort konstnärligt mål/projekt för mig i år.

 

  • Även om jag gillade Yamas & Niyamas-projektet kändes det lite för privat för att kunna fortsätta dela här. Jag månar om min integritet och även om det är viktigt att vara transparent och ärlig, måste en måna om sin kärna. Kommer därför att fortsätta det projektet i min dagbok istället.

 

  • Jag vill ge mer utrymme åt mitt skapande här på bloggen, och tankar kring det. Utan skam. Utan Inte ska väl jag. Ida och jag har pratat mycket det senaste om hur vi alltid pratar illa om oss själva inför andra, viftar bort sådant som är viktigt för oss, gömmer oss, ursäktar oss. Det känns inte så 2019. 2019 känns som ett år då en kan säga Titta vad jag gjort! med stolthet och kärlek.

 

  • Kommer fortsätta posta min månatliga 1SE-video, men vill även göra fler korta vardagsvideos. För att jag tycker det är kul.

 

Är det något annat ni skulle vilja se mer av eller läsa om här? Eller något samarbete ni skulle vilja göra? Jag tar gärna emot ideér!

Hoppas alla mår bra och att 2019’s första vecka varit snällt emot er.

Yamas & Niyamas – Satya, vecka 3

Untitled design-2

”This week pay attention and go slow enough that you ‘do it right the first time.’ Make this a week where you don’t have to backtrack to apologise or correct mistakes and where you don’t run from any hard tasks that present themselves. Face each moment head on with clarity and courage.” 

Det känns helt klart som att denna vecka kommer att handla om att, som älskade kloka Mia Skäringer säger, Skalla Dagen.

bildkällor här

Gamla kläder

Untitled design-3

Det känns som om själen har växtvärk. Gamla sanningar spricker i sömmarna, urtvättade solkiga regler jag levt efter, de känns som illasittande byxor. Varje morgon skriver jag en sida i dagboken, samtalar med mig själv om hur livet är och vart jag vill. Vad skulle jag göra utan denna start på dagen? Jag ritar i mina egna konturer, skarpare framträder jag för varje dag.

page divider

Pratar med Ida på Snapchat. Det är så terapeutiskt att få ta fula selfies och skriva utan filter. Hon bekräftar mig och får mig att känna mig värdefull. Hon är min Power-tjej.

page divider

En dag tänker jag Idag ska jag ha jeans. Jag vet inte varför detta är en så stor grej för mig. Men jag har jeans på mig fast det är så varmt och det känns som en helt rimlig klädsel. Det känns som att jag levlat på något sätt.

page divider

Christin har bokat sina flygbiljetter och jag dansar runt i lägenheten. Vi ska få sitta på en strand tillsammans och dricka G&T tills vi blir fnittriga. Hon kommer att vara här på min födelsedag. Tänk att jag har så fina vänner.

Glad första advent

happy first
Det är första advent och jag sitter i sommarklänning och dricker isvatten. Söndagstvätten torkar ute i den varma brisen. Jag älskar advent, på svenskt vis. Röda band och mörker och tända ljus. I år kommer det inte vara så, men jag tänker på alla ni där hemma som äter pepparkakor. Det gör mig glad. Ta hand om varandra och glad advent.

Husödlor och mjuka vindar

7f7a6dc2dd554797d9d216de1a1ff8b1

Vi har en liten ödla i lägenheten. Ljusgult genomskinlig med svarta ögon.
En uppsyn jag kan relatera till. Det är ute med mig!

Vi har döpt henom till Nils-August och det är alltid kärt att få syn på henom.
Snabba snabba steg, upp och ner för väggen.

page divider

Jag är tacksam för mig själv och hur jag blir bättre på att ta hand om mig själv. Tänka ett steg längre. Hur mitt söndags-jag tänker på mitt trötta torsdags-jag och hackar grönsaker, lägger i lådor i kylen. Hänger fram kläder kvällen innan. Morgon-jaget packar ner ett äpple till blodsockergriniga förmiddags-jaget, fyller på vattenflaskan. Ser till att det finns pengar till bus och collectivo.

Collectivo är en slags grupptaxi. Upp till åtta personer tränger sig in i en femsätesbil som kör utmed de största gatorna. Jag ger chauffören 25 pesos och vänder ansiktet mot det öppna fönstret. Vinden i ansiktet, sval och mjuk. Hårstrån som dansar över ansiktet. Då känns livet vänligt.

bildkälla här

1SE – November

Här är mitt november i korta ögonblick. Jag ser tillbaka och ser en månad som mest varit en månad. Så mycket vardag. Så bra jag mår av det. Franskalektioner, tvättdagar, rengöra frukt och grönsaker från smuts och besprutning. Lyssna på PP3 om eftermiddagarna. Och så har jag verkligen tagit mig tid för det lilla företag jag till slut bestämt mig för att starta. Långa eftermiddagar och kvällar vid skrivbordet. Jag har varit trött, men på ett bra sätt. Trött på mina egna villkor.

Det syns inte bland klippen, men det har också varit en månad av nya vänskaper. Natasha, Marlene och jag har startat ett nätverk för kreativa kvinnor och femmes här på Dominikanska. Och varje gång vi träffats har jag varit så uppe i samtalen, listskrivandet och brainstormandet att jag glömt filma. Men jag tänker att det är fint på ett sätt.

November har varit en fin månad.