Drömmar och målbilder 2019

Innan nyår skapade jag en Pinterest board med lite drömmar och målbilder för 2019. Det är inga storslagna planer. Snarare tvärtom. Jag vill lägga fokus på några få saker som jag vet gör mig glad och får mig att växa.

6

  • Aurélien och jag tänker försöka ta oss till norra kusten lite mer i år, för att surfa och komma bort från galenskapen som är Santo Domingo.

 

  • Jag sitter just nu och fnular på hur jag ska lägga upp det med franskastudier den här terminen. Det är mest en fråga om ekonomi, men också en om tid. Kommer att fatta ett beslut nu i helgen, men franska ska fortsätta studeras i någon form.

4

  • Jag är så glad att jag upptäckte Health at Every Size för ungefär ett år sedan. Det kändes som att jag till slut hittat vägen ut ur det h-e som är smalhets och bantningscykel. Det är fortfarande en lång väg kvar, men jag har nu verktygen jag behöver för att arbeta mig igenom och skala bort en livstid av konditionering och hjärntvätt.

 

  • Minimalism har varit ett pågående projekt sedan ungefär två år. Nu när mina personliga tillhörigheter och min garderob är någorlunda genomarbetade är det dags att ta sig an min relation till tid och mitt behov att alltid vara busy. Slow living för mig handlar om att göra mindre saker mer ordentligt, om en sak i taget och framför allt om integritet.

3

  • Sedan jag blivit bättre på att sköta om mitt hår känner jag att jag är redo att låta det växa ut igen.

 

  • Började skriva låtsas-Haikus, som jag kallar det, när jag flyttade till London för två år sedan. Jag har alltid varit en kortformatsperson och tre rader långa vardagsbetraktelser passar mig utmärkt som diktform. Jag håller just nu på att sammanställa ett litet zine med de låtsas-Haikus jag skrev under NaNoWriMo som jag kommer lägga ut här så fort den är klar.

1

  • En dröm sedan länge och som kommer bli sann i april, då Aurélien och jag ska åka på en liten roadtrip på västkusten i USA för att hälsa på vänner. Jag har alltid känt att San Fransisco nog är min slags stad. I april får jag se om det stämmer!

 

  • Jag är så glad över min garderob nuförtiden. Jag har inte många kläder, men allt går med allt, de är praktiska och bekväma och (det mesta) av bra kvalité. Mitt mål för det här året är att ta hand om de kläder jag har och om jag köper något nytt så ska det vara så eko-reko det bara går, i naturmaterial och allra helst gjort av småskaliga hantverkare.

2

  • Inte mer som i kvantitet, men som i att läsa mer skönlitteratur. Jag har nästan helst slutat med det sedan ett par år tillbaka. Vet inte varför, men vill ha en ändring.

5

  • Detta rörde jag vid lite i mitt inlägg från igår. Även om jag på många sätt kommer minnas 2018 som året jag började rita igen, så vågade jag inte riktigt ta det på allvar.  Jag kunde också fastna i tankar som kommer detta funka på instagram? typ. Det var lite ängslig stämning. Tror ändå det var något som var tvungen att genomlevas. Nu vill jag skapa för att jag gillar det, så som jag skapade saker när jag var liten, och som jag knåpade med under lediga stunder när jag pluggade i Uppsala.
  • Varje gång (varje gång!) jag spelat ukulele en stund har jag tänkt varför gör jag inte det här oftare? Det är kul att kunna ett instrument, och det är ett så trevligt och enkelt instrument att ha med att göra.

 

Så, lite såhär tänker jag om mitt kommande år. Vad har ni för drömmar och målbilder?

Gamla kläder

Untitled design-3

Det känns som om själen har växtvärk. Gamla sanningar spricker i sömmarna, urtvättade solkiga regler jag levt efter, de känns som illasittande byxor. Varje morgon skriver jag en sida i dagboken, samtalar med mig själv om hur livet är och vart jag vill. Vad skulle jag göra utan denna start på dagen? Jag ritar i mina egna konturer, skarpare framträder jag för varje dag.

page divider

Pratar med Ida på Snapchat. Det är så terapeutiskt att få ta fula selfies och skriva utan filter. Hon bekräftar mig och får mig att känna mig värdefull. Hon är min Power-tjej.

page divider

En dag tänker jag Idag ska jag ha jeans. Jag vet inte varför detta är en så stor grej för mig. Men jag har jeans på mig fast det är så varmt och det känns som en helt rimlig klädsel. Det känns som att jag levlat på något sätt.

page divider

Christin har bokat sina flygbiljetter och jag dansar runt i lägenheten. Vi ska få sitta på en strand tillsammans och dricka G&T tills vi blir fnittriga. Hon kommer att vara här på min födelsedag. Tänk att jag har så fina vänner.

Tankar från Köpenhamn

Untitled design-2

Koffein-skakig på Köpenhamns flygplats. På vägen hit är planet inte fullt. Ljuset i kabinen kallblått ovan molnen. Jag sitter med min vemodigaste pianomusik i hörlurarna och tar in ljuset, det kallblå. Tänker att det är sista gången på länge.

Sista gången på ett tag. Det är temat för dagarna på Västkusten. Jag äter svensk choklad och svenska chips och dricker svenskt kaffe. Svenskt rågbröd. Lyssnar på svensk radio. Promenerar på svensk asfalt. Svenska björkar, svenska rådjur spanar på oss från vägkanten om kvällen.

page divider

Vi åker till Göteborg. Det regnar och jag är på dåligt humör och har dåligt samvete. Vill att varje ögonblick ska räknas. Fina minnen att spara i en ask i hjärtat. Som Maja i Maja-böckerna. Hon som samlar på snäckskal och stenar och fjädrar. Hon som kan namn på saker och ting och som lever efter årstiderna. Vit-blont hår och stora glasögon. Grön basker.

Så tänker jag att jag vill samla minnen i asken i mitt hjärta.

Men istället är det stökigt. Jag är utspridd. Inuti och utanpå. I alla länder. Allt i väskor på olika platser. Jag försöker hålla ordning men det vill sig inte.

Nu önskar jag livet som snälla plockackord. Jag önskar mig tid, drömmer om tid. Ibland känns det som om det är allt jag duger till.

bildkollage, källor här.

Sitta på trappen

Untitled design-4

När jag sitter framåtböjd med huvudet mot knät, händerna kring foten, andas, tänker jag att det är ju så här det ska vara att leva. Det är mjuka kläder, mjuka kvällsluften in genom det öppna fönstret och så fåglarna. Alltid fåglarna. Mitt ankare i tillvaron, fågelsången.

Och jag tänker jag önskar mitt liv vore mjukare i konturerna, så som mina konturer börjar bli mjukare. Jag vill vara mjuk i en mjuk tillvaro.

Jag ser blåglaserade lerkoppar med rykande innehåll och P1 på förmiddagen, ostsmörgås på hembakat bröd, smulor på köksduken och tid att göra hårinpackningar, plocka kvistar och ängsblommor, sitta på en stubbe, sitta på trappen.

När jag skriver dem orden, sitta på trappen, kommer tårarna.